Från fönstret reducerar jag allt jag ser - det blå staketet, trädkronorna och grantopparna som sticker upp bakom det, den diskvattenvita himlen - till en grå dimma. Igår planerade jag skogspromenad och hoppades på ljusterapi och ljumma vindar, några hyggliga motiv till att spontanropa Fucking Aya Napa ut i det blå vid Albystranden. Så blev det ju inte. Istället har det åskat och regnat och jag har pratat med bredbandskille om modemstrul och han har förklarat att det är hela området där vi bor som det är fel på. Det är att vänta.

Och jag väntar. På internetfixare och på att... komma över mig själv.